Blotta tanken på det skrämmer mig. Det är inte själva ålderdomen eller döden jag fruktar, det är vuxenlivet. Jag är 20 år gammal nu. Jag har bott under samma tak, umgåtts dag ut och dag in, med mina föräldrar i 18 år. Jag träffat otaliga vuxna individer hittils i mitt liv; genom vänner, i skolan, genom diverse fritidssysselsättningar, och på företaget där jag för närvarande arbetar. Dom har alla en...
[Läs vidare]