Ingenting finns. Allt är påhittat. Ingen finns. Allt är fejk. Alla filmer, all musik, alla människor, all litteratur, är falska minnen. Det finns inga språk och inga ord. Det här är bara fejk. Ett test, perhaps? En mardröm, perhaps? Ingenting finns. Inget är verkligt. Allt är vinklat och finurligt ditplacerat. Den här kroppen är inte min. Jag föddes idag. Det här är första dagen på resten av mitt liv. Första och sista. Det här funkar inte. Allt är fabricerat. Plast. Påhitt.

Men jag kommer inte att agera den här gången heller. Jag kommer att bre min smörgås, sätta mig vid tv’n och äta upp den, och sedan kasta mig i sängen för att återhämta mig från något som varken fanns eller hände. Men en dag. En dag. Då jävlar.